Den första klara presentation finns nu publicerad. Det är Togny Allvin som lämnat beskrivningen av sin modell.
Jag är så imponerad av att han lagt ner c:a tusen timmar på bygget
och av resultatet.
Nu ser jag fram emot att hitta fler modeller och få fler presentationer färdiga. Kanske kan det bli en träff för modellbyggarna när LL667 ASTA förhoppningsvis har klarat de sista stegen på vägen mot godkännande för passagerare.
Idén till denna sammanställning kom vid ett besök på modellutställningen i samband med Träbåtsfestivalen i Skärhamn 2022. Plötslig stod där två modeller där av ASTA, en GG667 och en som LL667. Totalt var det ett 20-tal utställda båtar.
Modellvarvet är en grupp modellbyggare som sysslar med renovering och nybyggnad av skeppsmodeller på beställning. Modellvarvet finns i Borås. Kontaktperson är Håkan Tollesson.
Håkan har gett två bidrag varav Sigurd Eickhoff och Anders Högström är med.
Klicka på respektive modellbyggare för att se hens presentation
År 2010 deltog jag i en utbildning i modellbåtsbygge arrangerad av Västkustens Träbåtsförening. Det var en kurs och en verksamhet som visade sig passa mig väldigt väl.
Efter att jag hade byggt ett antal enklare båtar av allmogetyp bestämde jag mig för att pröva på att bygga en modell av en större bruksbåt.
Att den skulle ha ett skrov av trä var självklart och tankarna gick snart mot något typ av äldre fiskebåt.
Jag har ingen egen erfarenhet av sjöliv eller träbåtar men 1957 besökte jag, tillsammans med mina föräldrar, Lysekil. Där såg jag dessa fantastiska fiskebåtar och den bilden har följt med mig hela livet.
Att det blev just Asta berodde på att hon är uppmätt och dokumenterad och att det finns möjligheter att besöka och se henne i verkligheten och inte minst att hon är ett vackert och viktigt kulturarv.
Byggare: | Torgny Allvin, Kungälv |
Byggår: | 2016-2019 |
Ägare: | Torgny Allvin |
Nedlagd tid: | c:a 1000 timmar |
År/tid för modellens förebild | c:a 2015 |
Använda underlag | Ritning från ”Fiskebåtarna och Varven”. Egna och andras fotografier |
Längd | 640 mm |
Bredd | 270 mm |
Höjd | 570 mm |
Material | Skrov och överbyggnader ek och däcket oregon pine |
Pernilla Lind, Ringens varv, har skickat in sex fina bilder på deras modell av LL667 Asta.
Lars Härngren byggde modellen till Ringens varvs 125 års jubileum.
Ringens varv äger modellen. Det var här som Asta byggdes 1916, då för att få beteckningen GG667. Modellen har därmed en unik placering av modeller på LL667 Asta. Den första bilden visar placeringen för båten.
Övriga bilder är placerade i ett bildspel. NJUT! I bildspelet visas vissa bilder inte i sin helhet. Tryck på bilden så visas hela bilden.
Ringens varv är numera ett reparationsvarv för fritidsbåtar, Volvo Penta Marincenter och auktoriserade för Yamaha. Ringens varv är också en av sponsorerna för renoveringen av LL667 Asta
Du kan läsa mer om Ringens varv här >
Byggare: | Lars Härngren |
Byggår: | 2012 |
Ägare: | Ringens varv |
Nedlagd tid: | |
År/tid för modellens förebild | |
Använda underlag | |
Längd | |
Bredd | |
Höjd | |
Material | |
Jag heter Per-Åke Karlsson och bor på Öckerö.
Anledningen till att jag byggde modellen var att min morfar James Torgersson och hans broder Ernst Torgersson
på Hönö Heden var andre ägare av Asta under en del av 1920 – 30 talet. Han sålde henne senare till Smögen.
Jag började bygga modellen av Asta i sin tidiga version 2014. Jag byggde till och från under några vintrar den blev klar 2016. byggtiden var ca. 1000-1100 timmar.
Anmärkningsvärt är att hytten var fällbar som syns på ett av fotografierna.
Byggare: | Per-Åke Karlsson |
Byggår: | 2014-2016 |
Ägare: | Per-Åke Karlsson |
Nedlagd tid: | 1000-1100 |
År/tid för modellens förebild | Före försäljningen till Smögen |
Använda underlag | Modellen är byggd efter ett antal fotografier från 1920 talet, och en uppmätning år 2000 av Curt S. Ohlsson. |
Längd | 620 cm |
Bredd | 260 cm |
Höjd | 595 cm |
Material | Materialet är ek i bordläggning och spant, däcket är av oregon pine. |
Sigurd Eickhoff var född i Norrköping 1925,. Han var verksam i Borås och hade sommarhus i Mellbystrand,
Sigurd avled 2016.
Från 2000 var han medlem i "Modellvarvet" fram till kort före sin död.
Bilden publicerad med tillstånd av Håkan Tollesson, Modellvarvet.
Att göra: Bättre bilder, mer information om bygget.
Byggare: | Sigurd Eickhoff |
Byggår: | |
Ägare: | ? |
Nedlagd tid: | |
År/tid för modellens förebild | |
Använda underlag | |
Längd | |
Bredd | |
Höjd | |
Material | |
Byggare: | Anders Högström |
Byggår: | 2022 |
Ägare: | Anders Högström |
Nedlagd tid: | |
År/tid för modellens förebild | |
Använda underlag | |
Längd | |
Bredd | |
Höjd | |
Material | |
Fritext om tex:
Byggare: | |
Byggår: | |
Ägare: | |
Nedlagd tid: | |
År/tid för modellens förebild | |
Använda underlag | |
Längd | |
Bredd | |
Höjd | |
Material | |
När vår far och mor i slutet av 1930-talet började sällskapa förstod (hoppades) vår farfar att det kunde bli barnbarn framöver, så han lät bygga en julle på Lilla Bornö inne i Gullmaren. Jag var inte namnet på båtbyggaren.
Farfar, Carl Svensson (och även vår far Tore) fiskade räk i Gullmarn, så han var väl känd där.
Byggåret var 1939. Det sattes från början in en 2 hk Solomotor som gick på bensin/fotogen. Även mast och rigg ingick.
Efter några år kom barnbarnen. Berit född -43, jag -44, Stina -46 och Britta -51. Tore hade sedan tidigare en 23-fots snipa som han seglade badgäster med. Snipan hade Tore uppkallat efter en kusin, Karin (Berntsson, sedemera gift Moberg). Hon hade då sällskap med Henry Boman, så Tore att Boman var ett passande namn. Det blev inget giftermål mellan dem., men Boman har hängt med.
Jag tror att Tore använde Boman till hummerfiske en tid. Men båten användes även till makrillfiske och för att komma ut till holmar för att sola och bada. Flera av mammas syskon som flyttat från Fiskebäckskil kunde använda Boman på semestern.
Från vi var små sprang vi, Bertil och Nils, ned till bryggan och hoppade i båtar. Ibland fick vi tag i någon som var större att starta motorn så vi kunde köra någon tur i Kilen.
Ett äventyr
En gång, Bertil var ca 7,5 år och bara 6 (!) fick vi Lennart Dahlqvist att starta motorn (Lenart rodde en julle som färja mellan Östersidan och Fiskebäckskil med kunder som skulle till affären i Fiskebäckskil).
Den här dagen körde vi en lite längre tur. Pappa Tore var ute och med Karin och badgäster för att fiska. Så vi tuffade ut. Bertil styrde och jag låg på mage i fören och tittade rakt ner i vattnet för att hålla reda på grund.
Jag tror att vi kom ut vid Harpö någonstans, när vi fick syn på Karin långt ute. Pappa fick även syn på oss och förstod vad som stod på. Han beordrade badgästerna att dra upp dörjerna och så gick han och mötte oss.
När han var några båtlängder ifrån ropade han "Har ni slagit på fotogenen?". Det hade vi givetvis, vi var ju väldigt erfarna.
Det var ju så att bränsletanken var delad i en bensindel, på kanske 2 liter och en fotogendel på kanske 6-7 liter. Man startade motorn på bensin och när motorn var varm slog man om till fotogen, motsvarande innan man skulle stanna motorn för att ha bensin i förgasaren för nästa start. Bensinen var ca fem gånger så dyr som fotogenen. i alla fall så pekade pappa ut hur vi skulle ta oss hem mellan holmarna och det fiskade vi. Pappa och gästerna åkte iväg för att fortsätta torskfisket.
Vi, Bertil och Nils, försökte också att segla med Boman, men det gick sådär. Vi seglade in i Gullarn i undanvind. Men när vi skulle kryssa hem vann vi inget i höjd för varje slag, så vi startade motorn på hemvägen. Vi var lite äldre då och kunde starta motorn själva. Jag tror att vi skulle ha lagt på några decimeter på kölen för att kunna ta mer höjd på kryssen.
I slutet på 50-talet använde mamma Irenes bror, Ernst Kilbo, Boman mer när han och Ingeborg hade semester. Så han gjorde en investering i en ny motor, en Albin 1-cylindrig ca 8-10 hk. Den var väldigt modern och lättstartad. Denna motor satt i hela vår ungdom. Bertil övertog Boman mer och mer, men alla hade tillgång till båten. På senare år använde Bertil Boman för segling och motorn togs ur, (jag minns inte vilket år).
Ca 1995 tog Bertil isär Boman för spunningen i fören var lite dålig, stäven likaså, så borden kapades någon cm, ny stäv av ek, övre gången som tidigare varit ek byttes till fur, även byttes några spant. Och han seglade ständigt. Senare blev Bertil för gammal för segling, men Brittas son , så han tog över Boman till Stångholmesundet i Lysekil för segling några år. Efter att Axel haft jullen återfördes den till gamla bryggan och Maria (Bertils dotter). Ingen tog riktigt ansvar för underhållet, så därför tog vi kontakt med "Tôllar o Seil).
Nu är det ju lite att göra på jullen; akterspegeln har väl fått lite påfrestning av en snurra, strågkölen är loss och behöver bytas, kanske skulle kölen läggas på 5-10 cm för kryssens skull. På grund av is i båten i höstas borrade jag ett nytt naula (dyveke). Nu finns det tre stycken: mitt nya (10 mm) på styrbords sida, framför detta ett metall som Bertil satt dit och ett orginal på babords sida. Några kanske bör pluggas.
Vi ser fram emot att besöka Fisketången och se Boman i ett nytt sammanhang.
Fiskebäckskil 240915
Nils Kilbo, mob 070-5491729
